Det är mycket man kan bli trött på! Mitt eget krångel med teknik, och detta firande utan slut! Firande av Diwali gör att skaror av indier kommer till det här stället, vilket de har all rätt att göra, men det blir så trångt och mycket trafik! De små trånga gatorna här stängs inte av, utan stora subbar tränger sig fram mellan människor, grönsakshandlare, kor hundar mm. Hur de lyckas mötas ibland är ett mysterium. Indiska chaufförer är faktiskt otroligt skickliga på att ta sig fram! Det verkar också som om en del välbeställda indier inte tar ett steg i onödan.På morgnarna är det obeskrivligt skräpigt på gatorna.
Teknikkrånglet tror jag snart kan ta slut. bara jag håller tungan rätt i mun.Jag upptäckte nyss att inte bara det näst sista, utan även inlägget före hamnat på fel blogg (langardi). Igår visade kvinnan i rummet mittemot, hur man kan ändra och flytta bilden på blogget bara med hjälp av musen(eller vad det heter det som sitter inbyggt på datorn ), så nu så!
Jag sätter in en bild igen på min cykel, och sen på hur gatan utanför ser ut just nu, så kanske ni kan förstå hur lätt det går att ta sig fram med den härifrån!
- men, som jag skrev förut, så finns det en omväg man kan ta. Undrar nästan om det är en slump eller om det verkligen är uttänkt att folk ska kunna ta sig fram! Jag ställer ibland nu cykeln utanfför den här gatan, och tar mig fram till fots över bitarna av gatubeläggningen. Bra balanträning!
Inte så många apor just nu som annars. Man behöver inte gömma fru
ktpåsen när man går på gatan. De sylvassa spetsiga järnen som sticker upp på murar och staket för att hindra apor att ta sig in, sitter de ogenerat på!
På bilden en familj utanför Sudhama Ji . Lite oskarp, för jag zoomade. De var inte välkomna, utan blev bortkörda med stenkastning, käpp och tillrop. Det är inte så kul att bli bestulen på både mat och kläder av såna där, även om de kan verka pittoreska i våra ögon!
Jag brukar alltid fantisera om vad jag ska göra när jag vinner massor av pengar! Jag skulle bl a se till att Sudhama ji fick komma till en skicklig hudspecialist och få hjälp med sin psoriais. Han har kroppen full med kliande fläckar och smärtor som hör till sjukdomen. Chaiwallan, kvinnan som lagar gröt har inga tänder nu. Hon är säkert inte 40 än. Hårfrisören i närheten går sedan 8 år på dialys, och har inte kissat på 4 år, utan tappar ut vätska genom en kanyl i armen. Operation , transplantation, löständer, specialistvård är saker som de inte kan drömma om. Det finns också en del tiggare med handikapp, som tar sig fram på benstumpar eller med eländiga käppar.
Jag vet också vad jag ska ta med mig nästa gång! Flugsmällare, har jag tänkt på tidigare, men glömt. Potatisskalare tycker jag skulle vara en revolution för alla som sitter med små slöa knivar och karvar av skal.
Även här ser en del unga killar ut som svampar, med kortklippt förutom mitt på huvudet, där en massa hår är samlat. Många äldre män har utstickande magar. Undrar om det är allt brödätande som gör det. Chapati är gjort av helkornsmjöl, men övrigt bröd som säljs i kosker och teställen är värdelöst , av typ korvbröd fstän annan form. Eller är det alla påsar med chips o dyligt som säljs? På morgnarna, när det blåser och är någon grad lägre än 20 grader, fryser många. En del män ser ut som påskkäringar när de sätter halsdukar på huvudet. Kvinnorna är nästan alltid vackert klädda...
0 kommentar(er)
